Vilket virke ska du välja?
Till staket, altan och trädäck är det nästan alltid barrträ från furu eller gran som gäller, men i olika utföranden. Tryckimpregnerad furu är det billigaste och vanligaste valet och tål både mark och väta bra. Vill du ha en vackrare yta som får åldras synligt väljer många i stället lärk eller värmebehandlat trä, medan komposit lockar den som helst slipper allt underhåll. Här är de fyra alternativ du oftast ställs inför:
| Material | Passar till | Underhåll | Pris |
|---|---|---|---|
| Tryckimpregnerad furu | Trall, reglar, stolpar, staket | Olja vid behov, blir annars grått | Lägst |
| Lärk | Synlig trall, panel, staket | Lite, men grånar utan olja | Medel |
| Värmebehandlat (thermowood) | Trall, panel | Lågt, formstabilt | Medel–högt |
| Träkomposit | Trall ovan mark | Minimalt, krymper/sväller inte | Högst |
Ett knep är att blanda: ha tryckimpregnerat i de delar som ligger nära mark och tar mest stryk – reglar, bärlinor och stolpar – och spara det dyrare, finare virket till själva trallytan eller den synliga sidan av staketet. Då får du både hållbarhet och utseende utan att betala för mer än du behöver. Behöver du en bredare genomgång av träslag finns vår separata guide för att välja virke.
Tryckimpregnerat och NTR-klasser – välj rätt skydd
Tryckimpregnerat virke har behandlats i en industriell process där träskyddsmedel pressas in djupt i veden. Medlen är ofta kopparbaserade, vilket ger virket den karaktäristiska gröna tonen som sedan grånar med tiden. Hur kraftigt skyddet är anges med en träskyddsklass enligt den nordiska NTR-standarden, och klassen syns som en färgmärkning på ändträet. Att välja rätt klass är avgörande: virke som ska stå i jorden behöver ett kraftigare skydd än brädor som ligger torrt ovan mark.
| NTR-klass | Märkning | Använd till |
|---|---|---|
| NTR A | Vit | Trä i kontakt med mark: stolpar, stängselstolpar, reglar under trall, trall direkt på mark, utvändiga trappor |
| NTR AB | Gul | Trä ovan mark: trall ovan mark, utvändig panel |
| NTR B | Röd | Ovan mark, färdiga utvändiga snickerier |
Källa: TräGuiden (Svenskt Trä), NTR-standarden. Impregnerat virke ska tredjepartskontrolleras (RISE) för att få NTR-märkas.
I praktiken betyder det att du köper NTR A till stolpar och bärande reglar nära mark, och NTR AB till själva trallbrädorna och staketets brädor som sitter ovan mark. NTR-klassat virke säljs ofta med 20 års rötskyddsgaranti, men kom ihåg att garantin förutsätter att du använt rätt klass på rätt plats.
Behöver jag bygglov för staket och altan?
Ett vanligt staket kräver inget bygglov enligt Boverket – ett staket kännetecknas av att det inte är lika högt eller lika tätt som ett plank. Ett tätt, högt plank har däremot egna höjdregler, och samma sak gäller en altan med visst höjdläge. Inom detaljplan slipper du bygglov om du håller dig inom följande mått:
| Konstruktion | Bygglovsfritt om |
|---|---|
| Staket | Glesare och lägre än ett plank – inget bygglov krävs |
| Plank (inom detaljplan) | Högst 1,8 m om det står inom 3,6 m från huset, annars högst 1,2 m |
| Altan (inom detaljplan) | Höjd över mark högst 1,8 m inom 3,6 m från huset, annars högst 1,2 m |
Källa: Boverket, "Mur, plank, altan och annat". Nya bygglovsregler gäller sedan 1 december 2025.
Står planket eller staketet ovanpå en mur eller altan räknas höjden för hela konstruktionen, mätt från marken vid yttersidan. Vill du bygga närmare tomtgränsen än 4,5 meter behöver du grannens skriftliga medgivande – be alltid om det på papper, gärna på en ritning som visar vad du tänker bygga, så slipper du tvister senare. Tänk också på att konstruktionen inte får skymma sikten vid en utfart eller hörntomt. I kulturhistoriskt värdefulla områden kan kommunen ha skärpta regler, så stäm alltid av med din kommun innan du sätter spaden i marken.
Bra att veta: Reglerna ovan gäller inom detaljplan. Bor du utanför detaljplan finns oftast inga måttkrav för altan, men för plank och mur närmare gräns än 4,5 meter krävs i regel ändå bygglov. Kommunens bygglovsavdelning ger besked för just din tomt.
Rätt dimension på trall, reglar och stolpar
Trallens tjocklek måste matcha avståndet mellan golvbjälkarna (centrumavståndet, c/c) – ju glesare bjälkar, desto tjockare trall. Lägger du för glest med tunn trall blir däcket svajigt. TräGuiden anger följande minsta tjocklek:
| Tralltjocklek | Max c/c-avstånd bjälkar | Trallskruv |
|---|---|---|
| 22 mm | under 400 mm | 45 mm |
| 26 mm (värmebehandlad) | under 450 mm | 55 mm |
| 28 mm | under 600 mm | 55 mm |
| 34 mm | under 800 mm | 75 mm |
Källa: TräGuiden, "Läggning av trall". Skruvens ogängade del ska motsvara trallbrädans tjocklek.
För en vanlig hemmaaltan är 28 mm trall på reglar med 600 mm c/c en trygg och vanlig kombination. Till stommen under trallen används reglar i dimensioner som 45×95, 45×145 eller 45×195 beroende på spännvidd, och bärlinor som vilar på plintar. Stolpar till staket och räcke är ofta 70×70 eller 95×95. Använd alltid rostfri trallskruv (kvalitet A2, eller A4 vid pool, brygga och kustnära lägen) med en ytterdiameter på minst 4,2 mm – vanlig skruv rostar och missfärgar virket.
Montera aldrig trallen utan springa. Trä rör sig när det tar upp och avger fukt. Lägger du brädorna kant i kant kan rörelserna skjuva av skruvarna, och vattnet blir stående i stället för att rinna undan. För 120 mm bred impregnerad trall ska avståndet kant-till-kant vara cirka 126 mm, alltså ett par millimeters glipa mellan brädorna. Använd gärna en distansmall så blir det jämnt.
Så bygger du – steg för steg
Oavsett om du bygger staket eller altan är grovordningen densamma. Lägg tid på grunden och på att få stommen i våg – det är där ett snyggt slutresultat avgörs.
- Planera och kontrollera reglerna. Bestäm höjd, placering och avstånd till tomtgräns. Stäm av med kommunen om plankhöjd eller detaljplan kan ställa till det.
- Sätt stolpar och grund. Gräv ner eller plintsätt stolparna frostfritt. Använd NTR A-virke eller stolpskor så att inget trä står direkt i blöt jord.
- Res bärlinor och reglar. Få stommen i våg och rätt c/c-avstånd innan du går vidare – här fästs allt annat.
- Lägg trall eller montera staketbrädor. Skruva med rostfri trallskruv och håll jämn springa mellan brädorna.
- Avsluta och ytbehandla. Olja eller låt gråna. Impregnerat virke bör torka några veckor innan första oljningen.
Hur mycket virke går det åt?
Att räkna virkesåtgång är enklare än det låter. För trall delar du ytans bredd med brädans täckande bredd (brädbredd plus springa) för att få antalet brädor, och multiplicerar med längden. För ett staket utgår du i stället från avståndet mellan stolparna och hur tätt du vill ha spjälorna. Räkna alltid med några procents spill för kap och kassationer.
- Trall: altanyta i kvadratmeter delat med brädans täckande bredd ger löpmeter trall – lägg på cirka 5–10 % spill.
- Reglar: antal reglar styrs av c/c-avståndet (t.ex. 600 mm) gånger altanens längd.
- Staket: en stolpe ungefär varannan meter, plus spjälor efter önskad täthet och två till tre horisontella läkt.
Som riktvärde kostar tryckimpregnerad furutrall ungefär 19–35 kronor per löpmeter beroende på dimension (2026), medan lärk och komposit ligger högre. Vill du ha grepp om vad arbetet kostar om du tar in hjälp hittar du riktpriser i vår prisguide för snickare.
Hellre låta en snickare göra jobbet? Få offert. En altan med plintar, bärlinor och tätt liggande trall är ett tidskrävande projekt där fel blir dyra att rätta i efterhand. Många väljer att ta in proffs för hela eller delar av bygget. Beskriv jobbet en gång så hör flera lokala snickare av sig med pris.
Stjärnorna är vår redaktionella sammanvägning av täckning, användarvänlighet och kundomdömen. Läs hur vi rankar.
Lärk eller tryckimpregnerad furu?
Det här är frågan som dyker upp i nästan varje altanprojekt. Tryckimpregnerad furu är billigast, finns överallt och håller mot röta tack vare impregneringen – nackdelen är att den gröna tonen grånar och att virket kan kröka sig om det torkar ojämnt. Lärk är ett naturligt motståndskraftigt träslag med vacker ådring som inte behöver impregneras, men det är dyrare och spricker lättare om du inte förborrar. Värmebehandlat trä är formstabilt och snyggt men något sprödare, och komposit är i princip underhållsfritt men dyrast och blir varmt i solen.
Tumregeln: bygger du budget och vill ha något som bara fungerar, välj tryckimpregnerat. Vill du ha en altan som ser fin ut redan från dag ett och får åldras vackert, är lärk eller värmebehandlat värt extrakostnaden. Är du osäker på vad som passar din tomt och ditt skick kan det vara värt att låta en snickare bygga altanen och samtidigt rådgöra om materialvalet. Ska projektet bara bli ett staket finns en egen genomgång i vår guide om att bygga staket.
Vanliga frågor om virke till staket och altan
Vilket virke är bäst till staket?
Tryckimpregnerad furu är det vanligaste och mest prisvärda valet eftersom det tål väta och röta bra. Stolpar som står i mark bör vara NTR A-klassade, medan brädorna ovan mark klarar sig med NTR AB. Vill du ha ett vackrare staket som får gråna naturligt är lärk ett bra alternativ, men det kostar mer.
Vilket trallvirke är bäst till altanen?
Tryckimpregnerad furu är billigast och fungerar utmärkt. Lärk och värmebehandlat trä ger en finare yta och mindre underhåll, medan träkomposit är nästan helt underhållsfritt men dyrast och blir varmt i solen. Välj NTR AB-klassad trall för däck ovan mark.
Behöver man bygglov för staket eller altan?
Ett vanligt staket kräver inget bygglov enligt Boverket. Ett plank slipper bygglov inom detaljplan om det är högst 1,8 meter inom 3,6 meter från huset, annars högst 1,2 meter. En altan med samma höjdmått är också bygglovsfri. Bygger du närmare tomtgränsen än 4,5 meter behöver du grannens skriftliga medgivande.
Vilken dimension trall ska jag ha?
Trallens tjocklek styrs av avståndet mellan golvbjälkarna. 22 mm trall klarar c/c under 400 mm, 28 mm klarar under 600 mm och 34 mm klarar upp till 800 mm. Till en vanlig hemmaaltan är 28 mm trall på reglar med 600 mm centrumavstånd en trygg kombination.
Hur stor springa ska det vara mellan trallbrädorna?
Trä rör sig med fukten, så montera aldrig trall kant i kant. För 120 mm bred impregnerad trall ska avståndet kant-till-kant vara omkring 126 mm, alltså ett par millimeters springa. Det släpper ut vatten och låter brädorna svälla utan att skruvarna skjuvas av.
Redo att bygga altan eller staket?
Beskriv projektet en gång och få kostnadsfria offerter från snickare nära dig.
Begär offert nu