Ska trallen sitta ovan mark, till exempel på en altan, räcker klass NTR/AB. En 28×120 mm-bräda i 3,6 meter kostade 79,02 kr hos Beijer Bygg den 26 augusti 2026, alltså cirka 21,95 kr per löpmeter. Står virket i markkontakt, som en stolpe eller en syll mot jord, väljer du NTR/A. Till bärande reglar och bjälkar är C24 standardvalet, och till synligt snickeri betalar du för den finare handelskvaliteten OS. Där virket göms i en vägg räcker kvinta.
Så läser du virkesmått
Virke anges nästan alltid i millimeter som tjocklek × bredd, den smala sidan först och den breda sidan sedan. En regel som kallas 45×95 är alltså 45 mm tjock och 95 mm bred. Längden anges separat i meter och säljs oftast i jämna längder från 2,4 m upp till 4,8 m eller längre.
I dag dominerar hyvlat virke i bygghandeln. Hyvlat virke har slätare yta och något rundade kanter, och måttet på etiketten är det hyvlade färdigmåttet. Sågat virke är grövre i ytan och ligger närmare sitt nominella mått, alltså det grova måttet innan krympning och hyvling räknats bort. Därför står två mått i Svenskt Träs tabeller: 45 mm hyvlat motsvarar 50 mm sågat, 120 hyvlat motsvarar 125 sågat.
Spontat virke och profilerade lister bär en fälla till. Handeln anger den totala bredden, medan svensk standard anger den täckande bredden. En underlagsspont som säljs som 23 × 95 mm heter i standarden 23 × 85 mm, eftersom tio millimeter försvinner in i grannbrädans spont. Räknar du åtgång på totalmåttet får du drygt tio procent för lite virke, och det märks först när sista raden på väggen inte går ihop.
Vanliga dimensioner på reglar och plank
De flesta projekt klarar sig med en handfull standarddimensioner. Tabellen visar de mått du oftast möter i bygghandeln och vad de typiskt används till.
| Dimension (mm) | Typ | Vanlig användning |
|---|---|---|
| 45 × 45 | Smal regel eller läkt | Spikläkt, lättare stomme, infästningar |
| 45 × 70 | Regel | Innerväggar, glespanel, mindre stommar |
| 45 × 95 | Regel | Yttervägg, bärlinor till altan, bjälklag i mindre spann |
| 45 × 120 | Regel eller bjälke | Kraftigare väggar, bjälklag, bärlinor |
| 45 × 145 | Bjälke | Golvbjälkar, takstolar, längre spann |
| 45 × 170–220 | Grov bjälke | Bärande bjälklag och tak med stora spann |
| 22 × 95 / 22 × 120 | Bräda | Trall, panel, läkt och beklädnad |
| 28 × 120 / 34 × 145 | Trallbräda | Altangolv, där grövre bräda ger styvare golv |
Bärande regelväggar använder normalt 95 till 220 mm regelbredd, och 45 mm är standardtjockleken av en praktisk anledning: två skivor ska kunna mötas och spikas på samma regel. I stabiliserande konstruktioner får regeln inte vara tunnare än 45 mm. Reglar under trall placeras normalt med c/c 600 eller 450 millimeter, alltså centrumavstånd som passar både hållfastheten och standardiserade skivmått. Går du från 450 till 600 sparar du reglar på en altan, men trallen behöver då vara grövre för att inte svikta under grillen.
Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke
Bärande virke sorteras efter hållfasthet och stämplas med en C-klass. Bokstaven C står för barrträ, och siffran är den karakteristiska böjhållfastheten: minst 95 av 100 virkesstycken i ett parti ska nå eller överstiga klassvärdet. Högre siffra betyder styvare och starkare virke.
| Klass | Egenskap | Typisk användning |
|---|---|---|
| C14 | Lägre hållfasthet | Bärande väggregel utan höga deformationskrav, läkt |
| C18 | Mellanklass | Enklare bärande konstruktioner, beställs ofta i förväg |
| C24 | Vanligast bärande | Väggreglar, golvbjälkar, takstolar |
| C30 / C35 | Hög hållfasthet | Stora spann och hårt belastade bjälkar utan grövre dimension |
C24 lagerförs normalt i de flesta byggvaruhus och är det du hittar märkt konstruktionsvirke i handeln. C18 och C30 beställs ofta separat, så kolla leveranstiden redan när ritningen anger en av dem, annars står bygget still en vecka i onödan. Väljer du en lägre klass än ritningen säger får du oftast kompensera med grövre dimension eller kortare spann, och då är besparingen borta.
Konstruktionsvirke ska vara CE-märkt, och sorteringen kontrolleras minst en till två gånger per år av ett godkänt tredjepartsorgan. Det är den kontrollen som ligger bakom C-stämpeln. Håll den isär från utseendesorteringen: virke sorterat efter utseende enligt SS-EN 1611-1 är inte avsett för bärande konstruktioner alls, hur fint det än ser ut. Blånad, den gråblå missfärgningen som ibland syns på furu, påverkar däremot inte hållfastheten. Låt alltså inte en blånad bräda skrämma bort dig från en korrekt C24-stämplad regel.
Fuktkvoten avgör om virket slår sig: virke ska vara torrt när det byggs in. Svenska Träskyddsföreningen anger målfuktkvot högst 16 procent och ytfuktkvot högst 18 procent. Impregnerat virke är normalt inte eftertorkat vid leverans och är därför ofta blötare än så. Lägg det plant och luftat under tak några dagar först. Bygger du in blött virke ökar risken för mikrobiell påväxt, och regeln bågnar eller trallen glappar redan första säsongen.
Kvalitet och sortering: OS, kvinta och utskott
Vid sidan av hållfastheten sorteras virke efter utseende: antal och storlek på kvistar, sprickor och kådlåpor. Handelssorteringen delar in furu och gran i sju klasser, men i praktiken möter du fyra sortiment i butiken.
- KLASS OS, ofta kallad osorterat, är den finaste och består av delklasserna OS I till OS IV. Få och små kvistar, jämn yta. Välj den till synligt snickeri och panel som ska lackas eller stå obehandlad.
- KLASS V, kvinta, är mellanklassen med fler och större kvistar. Räcker gott till sådant som göms eller målas i täckande kulör.
- KLASS VI, utskott, har tydliga kvistar och defekter. Formvirke, ställningar och tillfälliga konstruktioner.
- KLASS VII har låga kvalitetskrav och används där utseendet aldrig kommer i fråga.
På etiketten i bygghandeln möter du oftare den europeiska beteckningen. G4 betyder att brädan sorterats visuellt på alla fyra sidor, och siffran efter anger kvaliteten från 0 till 4 med 0 som högst. G4-2 motsvarar ungefär kvinta och är den sort Svenskt Trä pekar ut som lämplig för trall och underlagsspont av högre kvalitet. Ser du en trall märkt G4-2/3 är det alltså en helt normal altantrall.
Betala för finare kvalitet där virket syns eller ska lackas, och spara pengarna där det göms i en vägg. Till synligt finsnickeri lönar det sig nästan alltid att plocka brädorna en och en i butiken och rensa bort det som är skevt eller vint, eftersom en maskinsorterad packe alltid innehåller några brädor som inte platsar på en synlig yta.
När behöver du tryckimpregnerat virke?
Virke som utsätts för fukt, mark eller väder behöver skydd mot röta. Tryckimpregnerat virke märks enligt det nordiska NTR-systemet, som beskriver fyra klasser för furu och två för gran. Furu impregneras rakt igenom splintveden, medan gran bara får en ytlig inträngning och därför sämre skydd. Det är skälet till att nästan allt impregnerat virke i handeln är furu.
- NTR/A, vit färgkod. Markkontakt och sötvatten: stolpar, syllar mot mark och allt som är svårt att inspektera eller byta ut.
- NTR/AB, gul färgkod. Ovan mark utan markkontakt: trall, altangolv, räcken och utsatt fasadvirke.
- NTR/B, röd färgkod. Snickerier med begränsad fuktexponering, som fönster och ytterdörrar.
- NTR/M, blå färgkod. Marint bruk i saltvatten, till exempel bryggor.
Färgkoden är genvägen när etiketten är borta. Sågat och hyvlat NTR-virke märks styckvis med antingen NTR-märket eller motsvarande färg, så en vit ände betyder markklass och en gul betyder ovan mark. Orange färgkod betyder NTR/Gran.
Det finns dessutom en praktisk sortimentsregel som Svenska Träskyddsföreningen beskriver, och den sparar dig en fråga i kassan. Dimensioner på 38 mm och tunnare impregneras normalt i NTR/AB, liksom virke med högst 50 mm tjocklek och högst 125 mm bredd. Övriga dimensioner impregneras normalt i NTR/A. I praktiken betyder det att 45×145 mm och grövre, samt 63×63 mm och grövre, brukar vara markklassade redan från sågverket, medan trallbrädan i handen nästan alltid är AB. Det är produktens egen märkning som gäller, men regeln stämmer i standardsortimentet.
En träskyddsklass beskriver avsedd användning, inte obegränsad livslängd. Avrinning och luftning under och bakom virket behöver ändå projekteras rätt, annars håller inte ens rätt NTR-klass så länge du räknat med. Vi går djupare in på skydd, klimat och miljöhänsyn i guiden om tryckimpregnerat virke, och steg för steg i guiden om att lägga trall.
Så hanterar du impregnerat virke: klyv och bearbeta så lite du kan, för i en klyvd planka blottas kärnveden som aldrig fick något skyddsmedel och det är där rötan kommer in. Elda aldrig upp spillet själv. Lämna kapbitar och rivet virke på återvinningscentralen enligt kommunens anvisningar. Ska du bygga en sandlåda som barnen sitter på räcker obehandlat virke som oljas, och gammalt impregnerat virke av okänd ålder hör inte hemma där över huvud taget.
Skruv och avstånd: så håller trallgolvet
Rätt bräda i fel skruv ruttnar precis lika fort som fel bräda. Trallskruv ska ha minst 4,2 millimeter i ytterdiameter, och till vanlig trall räcker en skruv med A2/A4- eller C4-skydd mot korrosion. Sitter trallen vid pool, brygga eller kustnära i salt luft behöver du i stället A4/C5, ett steg upp i beständighet. Kamspik fungerar som alternativ, men bör då vara minst 2,8 millimeter och ha samma A2/A4- eller C4-skydd.
Tre monteringsdetaljer avgör om golvet håller. Trallbrädor ska aldrig läggas utan springa, eftersom träet rör sig med fukten året runt. Fogsprånget mellan två intilliggande brädor får vara högst 3 millimeter vid montering. Och reglarna under trallen ska luta cirka 1:100, ungefär en halv grad, ut från huset så att vatten rinner av i stället för att bli stående. Skruva vinkelrätt och i jämn nivå med ytan, för en skruv som sticker upp river fibrerna och släpper in fukt i hålet. Vänd gärna kärnsidan uppåt, eftersom en svagt konvex yta rinner av bättre.
Så räknar du åtgång utan att köpa fel
Mät ytan i kvadratmeter och räkna om till löpmeter utifrån brädans bredd. En 120 mm bred trallbräda ger ungefär 8,3 löpmeter per kvadratmeter innan fogen mellan brädorna räknats in. Lägg till några procents spill för kapning, felmätning och enstaka kasserade brädor. Runt 5 procent är ett vanligt riktmärke, mer om du bygger diagonalt eller runt hörn och genomföringar. Planera samtidigt brädlängderna så att antalet skarvar blir så få som möjligt, eftersom varje skarv kräver eget stöd i underkonstruktionen.
Ett räkneexempel: en altan på 20 kvadratmeter kräver med 8,3 löpmeter per kvadratmeter runt 166 löpmeter trall. Med 5 procents spill landar du på cirka 175 löpmeter. Till 21,95 kr per löpmeter för 28×120 mm NTR/AB blir trallgolvet ungefär 3 840 kr i material, innan skruv, reglar och plintar räknas in. Räkna alltid på löpmeter eller styckpris i butiken. De virkespriser som anges i kronor per kubikmeter hör hemma i skogsbruket och säger ingenting om vad en enskild bräda kostar i handeln.
Det här går snett när virket köps fel
- Fel NTR-klass mot mark. NTR/AB räcker inte där en stolpe eller bärlina vilar mot jord. Där krävs NTR/A, annars ruttnar virket inifrån långt innan det syns utanpå.
- Utskottsvirke där det syns. Att spara på den billigaste klassen till en synlig ytterpanel slutar ofta med att hälften av brädorna sorteras bort på plats, vilket blir dyrare än rätt kvalitet från start.
- Virke som byggs in blött. Ligger virket inte plant och luftat några dagar först slår det sig när fuktkvoten jämnar ut sig mot omgivningen.
- Totalmått i stället för täckmått på spontat virke. Räknar du på det totala brädmåttet blir sista raden på väggen för smal, och då står du med ett hål kvar när virket är slut.
Trall och skruv med daterat pris
Trall 28×120 mm impregnerad NTR/AB, 3,6 m
Gunnebo Trallskruv IMPREG X4 4,2×35 mm, 250-pack
Vad kostar virke, och hur räknas arbetet in?
Priset styrs av dimension, kvalitet och om virket är impregnerat. Sågat enklare virke är billigast, medan hyvlat C24 och tryckimpregnerade brädor kostar mer per löpmeter. Räknar du på ett helt projekt är arbetskostnaden ofta större än materialet. Anlitar du en snickare ger arbetet normalt rätt till ROT-avdrag på 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år. Avdraget gäller bara arbetet, aldrig virket, så be om en offert där material och arbete står på var sin rad. Se vår genomgång av vad en snickare kostar för räkneexempel på hela projekt.
Så bedömer vi valet
I vår genomgång ger den här ordningen minst felköp. Bestäm först om virket ska bära last, synas eller bara vara tillfälligt. Välj sedan träskyddsklass efter var virket faktiskt sitter, inte efter vad som råkar stå kvar i lagret. Lägg utseendekvaliteten sist, eftersom den är den enda av de tre som går att ändra i efterhand utan att bygga om. Bärande delar utgår alltid från en dimensioneringstabell eller en snickares beräkning, för spännvidd och last är projektspecifika och en bjälke som är en klass för svag syns inte förrän golvet gungar.
Hellre låta en snickare göra jobbet? Få offert
Servicefinder
Byggstart
Kom igång: kort checklista
- Bestäm vad virket ska göra: bärande, synligt eller tillfälligt.
- Välj dimension efter spann och last, med dimensioneringstabell för bärande delar.
- Välj hållfasthetsklass, oftast C24 till bärande och enklare virke till resten.
- Välj utseendekvalitet: OS där det syns, kvinta eller utskott där det göms.
- Välj NTR-klass efter placeringen, och skruv med rätt korrosionsskydd.
- Räkna åtgång med cirka 5 procents spill och plocka raka brädor i butiken.
Vanliga frågor
Vad betyder måtten på virke, till exempel 45×95?
Första talet är tjockleken och andra bredden, båda i millimeter. En 45×95-regel är 45 mm tjock och 95 mm bred. Hyvlat virke har det angivna måttet som färdigmått, medan sågat virke ligger närmare sitt grova nominella mått. Samma bräda kan därför heta 45×120 hyvlad och 50×125 sågad.
Vilken virkesklass ska jag välja till bärande konstruktioner?
C24 är standardvalet till bärande reglar, golvbjälkar och takstolar, och det är den klass som lagerförs. Vid stora spann eller hög last används C30 eller C35, som ger högre hållfasthet utan grövre dimension men beställs oftare separat. Utgå från en dimensioneringstabell, eftersom spännvidd och last är det som avgör.
Räcker en vanlig trallskruv, eller behöver jag en grövre?
Till vanlig trall räcker minst 4,2 mm ytterdiameter med A2/A4- eller C4-skydd. Ligger trallen vid pool, brygga eller kustnära behöver du A4/C5, ett steg upp mot salt och fukt. Skruvens längd styrs av brädtjockleken, så en 28 mm trall behöver längre skruv än en 22 mm.
Hur ser jag vilken NTR-klass en bräda har?
Sågat och hyvlat NTR-virke märks styckvis, antingen med NTR-märket eller med färgkod: vit för NTR/A, gul för NTR/AB, röd för NTR/B, blå för NTR/M och orange för NTR/Gran. Saknas märkningen helt går brädan inte att lita på för markkontakt, hur grön den än är.