Vilka ritningar behöver du till altanen?
En altanritning är inte ett enda papper, utan oftast tre vyer som tillsammans beskriver bygget. Även om du bygger en helt lovfri altan tjänar du på att rita upp alla tre – det är där du upptäcker måttkrockar innan virket är kapat. Behöver du söka bygglov vill kommunen i regel ha samma underlag, plus en situationsplan.
- Situationsplan. Tomten ovanifrån med altanens läge, mått och avstånd till tomtgräns och husliv. Rita helst på en tomtkarta i skala 1:400 eller 1:500.
- Planritning. Altanen rakt ovanifrån med bärlinor, stolpar, reglar och trallriktning utsatta. Här bestämmer du centrumavstånd och var plintarna hamnar.
- Sektion och fasad (elevation). Altanen sedd från sidan respektive rakt framifrån, med höjd över mark, grundens uppbyggnad och eventuellt räcke. Det är sektionen som avgör om du klarar höjdgränserna.
Ska altanen prövas i bygglov vill byggnadsnämnden dessutom att du redovisar hur höjdläget i marken förändras och hur dagvatten hanteras. Ritar du för hand fungerar rutat papper bra, men ett enkelt ritprogram gör det lättare att hålla skalan och flytta runt plintarna tills allt går jämnt ut.
Bygglov och höjd – det här styr din altanritning
Reglerna kommer från plan- och bygglagen och beskrivs av Boverket. En altan räknas som en upphöjd golvkonstruktion på mark som används som uteplats – samma sak som ett trädäck eller en terrass. Höjden över marken och avståndet till huset avgör om bygget är lovfritt:
| Situation | Vad som gäller |
|---|---|
| Inom 3,6 m från huset | Lovfri upp till 1,8 m höjd över mark |
| Längre bort än 3,6 m från huset | Lovfri upp till 1,2 m höjd över mark |
| Avstånd till tomtgräns (hög altan) | Minst 4,5 m, annars grannens skriftliga medgivande |
| Tak eller väggar på altanen | Räknas som tillbyggnad – kan kräva bygglov |
| Ändrat marknivåläge (inom detaljplan) | Mer än ±0,5 m kan kräva marklov |
En lovfri altan får dessutom avvika från detaljplanen så länge den inte överstiger 50 m². Tänk på att ett plank som du reser ovanpå altanen räknas in i den sammanlagda höjden – ett vanligt lovfritt räcke gör det däremot inte. Eftersom kommuner kan ha utökad lovplikt i kulturhistoriskt känsliga områden lönar det sig alltid att stämma av med din byggnadsnämnd innan du fastställer höjden på ritningen.
Bra att veta: Är altanbjälklaget 0,5 meter eller högre över marken ska det enligt Svenskt Träs konstruktionsanvisningar ha ett räcke. Rita därför in räcket redan från början om altanen blir hög, så att stolpinfästning och måttsättning stämmer.
Måttsätt grunden – plintar och stolpar
De flesta fristående altaner vilar på en öppen plintgrund: betongplintar i marken, stolpar ovanpå och bärlinor som tar upp lasten från bjälkarna. På ritningen sätter du ut varje plint med mått från ett fast referenshörn, så att du kan mäta in dem exakt i marken. Plintarna ska stå frostfritt, alltså under tjälgränsen, och i samma höjd så att altanen blir plan.
Avståndet mellan plintarna styrs av hur grov bärlina du väljer och hur stor last altanen ska bära. Som tumregel håller man sig kring 1,5–2 meter mellan plintarna och låter en konstruktör eller leverantörens dimensioneringstabell bekräfta spannet vid längre avstånd. Är altanen djupare än 3,6 meter rekommenderar Svenskt Trä att du lägger en bärlina på plintar även mot huset, i stället för att bara hänga upp bjälkarna i en regel mot fasaden. Hur du räknar fram rätt grovlek går vi igenom i guiden om att dimensionera bärlina till altan.
Bärlinor, reglar och centrumavstånd
Stommen i altanbjälklaget är bärlinor och bjälkar (reglar) i tryckimpregnerat konstruktionsvirke – Svenskt Trä anger träskyddsklass NTR A eller NTR AB för altanvirke som ligger nära mark. Bjälkarna hängs upp i bärlinorna med balkskor, och stolparna får ett urtag för bärlinan så att lasten förs ner rakt.
Det viktigaste måttet att få rätt på ritningen är centrumavståndet, alltså avståndet från mitten av en regel till mitten av nästa. För altantrall gäller:
| Detalj | Riktvärde |
|---|---|
| Centrumavstånd (c/c) reglar | Högst 600 mm |
| Träskyddsklass altanvirke | NTR A eller NTR AB (impregnerat) |
| Springa mellan trallbrädor | Ca 6 mm (120 mm bred furutrall ≈ 126 mm kant-till-kant) |
| Infästning bjälke i bärlina | Balksko |
Tätare centrumavstånd, ner mot 400 mm, ger ett stadigare golv och behövs om du lägger smal eller tunn trall, eller om altanen ska bära något tungt. Trallriktningen sätter du också ut på ritningen: brädorna läggs vinkelrätt mot bjälkarna, så vill du lägga trallen åt ett visst håll måste bjälklaget vridas därefter. Tänk på att lämna luftspringa mellan brädorna så att vatten rinner av och virket kan röra sig med fukten.
Vanlig miss: Att glömma trallriktningen i planeringen. Bestäm åt vilket håll brädorna ska ligga innan du ritar bjälklaget – annars upptäcker du för sent att reglarna ligger fel väg och hela stommen måste ritas om.
Rita altantrappa och räcke rätt
Blir altanen hög behöver du oftast både trappa och räcke, och båda ska finnas med på sektionsritningen. För trappan är jämna steg nyckeln: addera ihop stegdjup och två steghöjder och sikta på ett behagligt gångmått, så slipper du en sista pinne som blir för låg eller för hög. Rita trappans plintar tillsammans med altanens så att grunden hänger ihop.
Boverkets regler för räcken anger inte längre ett exakt minimimått för räckeshöjd – kravet är att räcket ska vara så utformat och så högt att risken för fall begränsas, med hänsyn till hur ytan används och hur högt det är ner. I praktiken brukar man rita altanräcken kring 0,9–1,1 meter. Finns risk att små barn vistas på altanen ställer Boverket dessutom konkreta krav: minst 0,8 meter av räckets höjd ska vara utformad så att den motverkar klättring, vertikala öppningar får vara högst 100 mm, och horisontella öppningar i intervallet 110–230 mm ska undvikas eftersom ett barn kan fastna med huvudet. Rita därför hellre lodräta spjälor än horisontella, om barn ska vara på altanen.
Hellre låta en snickare göra jobbet? Få offert. En altanritning kräver att grund, bärlina och räcke hänger ihop – och vill du ha ritning, dimensionering och bygge i ett kan en snickare ta hela kedjan. Beskriv jobbet en gång så hör flera lokala hantverkare av sig med pris.
Stjärnorna är vår redaktionella sammanvägning av täckning, användarvänlighet och kundomdömen. Läs hur vi rankar.
Rita altanen själv – verktyg och materiallista
Du kommer långt med rutat papper, en penna och en linjal, men det finns gratisverktyg som tar dig hela vägen till en måttsatt ritning. Svenskt Träs AltanGuiden låter dig skriva in längd och bredd och får fram en konstruktion, och flera bygghandlare har egna 3D-planerare där du ser altanen i perspektiv och får ut en färdig materiallista. Fördelen med ett verktyg är att det räknar fram antal plintar, längden på bärlinorna och hur mycket trall som går åt – siffror som annars är lätta att räkna fel på.
Ritar du på egen hand, jobba i den här ordningen så hänger måtten ihop:
- Bestäm altanens ytterkant och höjd över mark – det avgör bygglovsfrågan.
- Lägg ut bärlinorna och placera plintarna under dem.
- Rita in bjälkarna med rätt centrumavstånd, vinkelrätt mot trallriktningen.
- Lägg på trallen med jämn springa och kapa mot en rak ytterkant.
- Komplettera med trappa och räcke på sektionsritningen.
- Summera materialet till en lista innan du handlar.
Vill du se hela arbetsgången från grund till färdigt golv har vi en separat genomgång av att bygga altan steg för steg. Känner du dig osäker på lasterna är det klokt att låta en fackman granska ritningen innan du börjar – och funderar du på att lämna bort hela jobbet hittar du riktpriser i vår prisguide för snickare.
När bör du lämna ritningen till en proffs?
En låg, fristående altan på plintar är ett klassiskt självbygge som många klarar med en bygghandlares planerare och lite tålamod. Men så fort altanen blir hög, ska bära tungt eller fästas i huset blir både dimensionering och infästning kritisk – och då blir fel dyra att rätta i efterhand. Är du osäker på bärlinan, vill ha garanti på arbetet eller behöver hjälp med bygglovsritningarna är det ofta värt att anlita en hantverkare för att bygga altanen, antingen för hela projektet eller bara för grund och stomme medan du själv lägger trall och bygger räcke.
Vanliga frågor om altanritning
Vilka ritningar behöver jag för att bygga altan?
Som minst en planritning ovanifrån med bärlinor, plintar och reglar samt en sektion från sidan med höjd över mark. Ska du söka bygglov vill kommunen oftast också ha en situationsplan som visar altanens läge och avstånd på tomten, samt en fasadritning. Redovisa även hur marknivån och dagvattnet påverkas.
Hur stort centrumavstånd ska reglarna ha?
Svenskt Trä anger högst 600 mm centrumavstånd för altanbjälkar. Tätare avstånd, ner mot 400 mm, ger ett stadigare golv och behövs för smal eller tunn trall eller om altanen ska bära extra last. Brädorna läggs alltid vinkelrätt mot bjälkarna.
Hur hög får altanen vara utan bygglov?
En altan inom 3,6 meter från huset är normalt lovfri upp till 1,8 meter över mark, och längre bort än 3,6 meter upp till 1,2 meter. Bygger du tak eller väggar räknas det som tillbyggnad och kan kräva bygglov. Eftersom kommuner kan ha utökad lovplikt bör du alltid stämma av med din byggnadsnämnd.
Hur högt ska altanräcket vara?
Boverket anger inget exakt minimimått, utan att räcket ska vara så högt att fallrisken begränsas utifrån hur högt det är ner. I praktiken ritas altanräcken oftast kring 0,9–1,1 meter. Där små barn kan vistas ska minst 0,8 meter av höjden motverka klättring och vertikala öppningar vara högst 100 mm.
Finns det gratis program för att rita altan?
Ja. Svenskt Träs AltanGuiden och flera bygghandlares 3D-planerare är kostnadsfria och ger dig en måttsatt konstruktion med materiallista utifrån altanens längd och bredd. De räknar automatiskt fram antal plintar, bärlinor och trall, vilket minskar risken för räknefel.
Redo att förvandla ritningen till en altan?
Beskriv projektet en gång och få kostnadsfria offerter från snickare nära dig.
Begär offert nu