Bärlina, reglar och plintar – så hänger de ihop
Innan vi går in på siffrorna är det bra att ha ordningsföljden klar för sig. Lasten från altangolvet vandrar nedåt genom konstruktionen i tre steg. Längst ner i bjälklaget ligger bärlinan, den horisontella balk som vilar på stolpar och plintar. Ovanpå bärlinan läggs reglarna (kallas också stödreglar eller golvbjälkar), och på reglarna skruvas till sist trallen fast.
Tre mått styr hela bygget och de påverkar varandra:
- Bärlinans dimension avgör hur långt det får vara mellan plintarna. Grövre bärlina ger längre spännvidd och färre plintar att gräva och gjuta.
- Reglarnas dimension avgör hur långt det får vara mellan bärlinorna, alltså hur fritt reglarna spänner.
- Trallens tjocklek avgör hur tätt reglarna måste sitta (centrumavståndet, c/c).
Bygger du en altan direkt på marken börjar grunden längre ner – läs vår guide om att bygga altan på plintar för hela kedjan från plintdjup till färdig stomme. Den här sidan fokuserar på själva dimensioneringen.
Bärlina altan – dimension och spännvidd
Bärlinans uppgift är att bära reglarna och föra ner lasten till stolparna. Ju grövre balk, desto längre spann klarar den utan att svikta. För en vanlig villaaltan – ett trädäck utan tak och utan tung last – brukar följande dimensioner användas som utgångspunkt. Siffrorna är vägledande riktvärden; det exakta spannet beror på snölast på orten och hur reglarna belastar bärlinan.
| Bärlina (dimension) | Ungefärligt max avstånd mellan plintar* | Typisk användning |
|---|---|---|
| 45 × 145 mm | cirka 2,0 m | Standard på de flesta altaner |
| 45 × 170 mm | cirka 2,5 m | När du vill glesa ut plintarna |
| 45 × 195 mm | cirka 3,0 m | Svårgrävd mark eller långa spann |
*Vägledande värden för altan utan tak i tryckimpregnerat konstruktionsvirke. Verifiera alltid mot virkesleverantörens konstruktionsdata för ditt specifika fall.
45 × 145 mm är den vanligaste bärlinan och räcker långt. Behöver du färre plintar – exempelvis för att marken är stenig eller blöt – går du upp en eller två dimensioner och kan då låta plintarna stå glesare. Ska altanen senare bära tak, spaljé eller annat tungt får du räkna med grövre virke, ibland upp mot 45 × 220 mm.
Reglar altan – dimension och c-avstånd
Reglarna bär trallen och spänner mellan bärlinorna. Här styr två saker: hur långt reglarna spänner fritt och vilken tjocklek trallen har. Tunnare trall kräver tätare reglar. Enligt TräGuiden (Svenskt Trä) ska trall vara minst 28 mm tjock vid ett centrumavstånd på högst 600 mm. Många bygger dock tätare, kring 400 mm (c/c 40 cm), för ett stadigare golv som inte fjädrar.
| Reglar (dimension) | Vägledande c/c | Kommentar |
|---|---|---|
| 45 × 95 mm | cirka 400 mm | Korta spann mellan tätt placerade bärlinor |
| 45 × 120 mm | cirka 400 mm | Vanligt mellanval |
| 45 × 145 mm | cirka 400–600 mm | Längre fritt spann, stadigt golv |
En vanlig och beprövad uppbyggnad för ett klassiskt trallgolv är en bärlina på 45 × 170 mm tillsammans med reglar på 45 × 145 mm. Tänker du lägga trallen i ett särskilt mönster eller med smal bräda kan du behöva täta till centrumavståndet ytterligare – mer om det i vår guide om trall, dimensioner och c-avstånd.
Tips: Lägg trallens centrumavstånd och reglarnas riktning så att skarvar i trallen alltid hamnar mitt på en regel. Slarvar du där får du glipor och uppstickande brädändar efter första vintern.
Avstånd mellan plintar och reglar
Plintarnas avstånd bestäms i två riktningar. På längden styrs avståndet av bärlinans dimension enligt tabellen ovan – en 45 × 145 mm vill ha plintar med ungefär två meters mellanrum. På bredden styrs avståndet mellan bärlinraderna av reglarnas dimension. Tänk dig altanen som ett rutnät: bärlinorna går i en riktning på plintraderna, reglarna i den andra ovanpå dem.
Centrumavståndet för bärlinor och bjälkar bör enligt TräGuidens konstruktionsexempel för altanbjälklag vara högst 600 mm. Vill du ha färre plintrader i markriktningen kan du i stället grovdimensionera bärlinan så att den klarar längre spann, och låta reglarna spänna fritt mellan glesare bärlinrader. Det är den avvägningen – grovt virke och få plintar mot klent virke och många plintar – som hela dimensioneringen handlar om.
Vilket virke ska du välja? NTR-klass och kvalitet
Allt virke i ett altanbjälklag som står ute ska vara tryckimpregnerat konstruktionsvirke. Träskyddet anges i NTR-klass och vilken klass du behöver beror på var i konstruktionen virket sitter:
- NTR A – för virke i eller nära markkontakt, samt för bärande delar som är svåra att byta. Stolpar, plintnära virke och bärlinor som ligger lågt hör hit.
- NTR AB – för virke ovan mark utan direkt markkontakt, exempelvis trall och högt sittande reglar. TräGuiden anger att trall ska vara NTR AB.
Lägg alltid en remsa syllisolering (DPC) där trä möter betong, till exempel mellan stolpe och plint. Det hindrar att fukt sugs upp underifrån. Ska bärlinan skarvas placerar du skarven rakt ovanpå en stolpe – aldrig fritt mitt i ett spann.
Räkna exakt: dimensioneringsprogram och tabeller
Tabellerna här ovan är riktvärden som duger för planering, men för en altan som ska hålla i många år vill du verifiera mot riktiga konstruktionsdata. Svenskt Trä har två kostnadsfria verktyg som branschen själv använder, och båda räknar enligt gällande svenska regler (Boverkets föreskrifter, BFS 2024:6):
- Byggbeskrivningar.se har ett dimensioneringsprogram med en egen modul för "Altanbjälklag ute på plintar". Du matar in spann, last och virkesklass och får rätt dimension tillbaka.
- Svenskt Träs Lathunden och TräGuiden ger spännviddstabeller för konstruktionsvirke som du kan slå upp direkt.
Bor du i ett område med mycket snö, eller planerar tak över altanen, är det här steget viktigt – snölasten varierar kraftigt över landet och påverkar hur grovt virke du behöver. Är du det minsta osäker på beräkningen lönar det sig att låta en snickare dimensionera och bygga stommen.
Hellre låta en snickare göra jobbet? Att räkna spännvidder och bygga ett stadigt bjälklag är ett moment där fel blir dyra att rätta i efterhand. Beskriv altanen en gång så hör flera lokala snickare av sig med pris – de dimensionerar virket åt dig på köpet.
Stjärnorna är vår redaktionella sammanvägning av täckning, användarvänlighet och kundomdömen. Läs hur vi rankar.
Måste du fästa bärlinan i fasaden?
Många skruvar den innersta bärlinan direkt i husväggen, men det är inte alltid den bästa lösningen. En fasadinfästning måste nå husets bärande stomme för att fungera, och det är ofta svårt att verifiera i efterhand att du verkligen träffat den. Missar du stommen tappar infästningen sin bärande funktion.
Ett robustare alternativ är att låta altanen stå helt fristående: lägg en extra plintrad nära huset och låt även den inre bärlinan vila på stolpar. Lämna samtidigt en luftspalt på cirka 20–30 mm mellan altan och fasad så att luften kan cirkulera och fasaden hålls torr.
Bygglov och regler för altanen
En låg altan på plintar nära huset är ofta bygglovsbefriad, men det beror på höjd och placering. Enligt plan- och bygglagen (9 kap. 19 §), som Boverket beskriver, krävs bygglov inom detaljplan för en altan om den
- får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
- får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och placeras längre än 3,6 meter från en byggnad.
Höjden mäts normalt från marken vid altanens yttersta kant upp till altangolvets ovansida. Ett lovfritt staket eller räcke får placeras som fallskydd ovanpå altanen utan att räknas in i höjden. Tänk också på att TräGuiden anger att ett altanbjälklag som ligger 500 mm eller mer över mark ska ha räcke – av säkerhetsskäl, oavsett bygglov. Reglerna kan dessutom skärpas lokalt, så kontrollera alltid med din kommun innan du börjar gräva.
Vanliga frågor om att dimensionera bärlina och reglar
Vilken dimension ska bärlinan till en altan ha?
För en vanlig altan utan tak är 45 × 145 mm den vanligaste bärlinan och räcker till de flesta byggen. Vill du ha färre plintar går du upp till 45 × 170 eller 45 × 195 mm, som klarar längre avstånd mellan plintarna. Verifiera alltid mot virkesleverantörens spännviddstabell eller Svenskt Träs dimensioneringsprogram för ditt fall.
Hur långt får det vara mellan plintarna?
Avståndet styrs av bärlinans dimension. En 45 × 145 mm klarar ungefär 2 meter mellan plintarna, 45 × 170 mm cirka 2,5 meter och 45 × 195 mm omkring 3 meter. Detta är vägledande värden för altan utan tung last; snölast och eventuellt tak kan kräva tätare plintar eller grövre virke.
Vilket c-avstånd ska reglarna ha?
Centrumavståndet beror på trallens tjocklek. TräGuiden anger trall på minst 28 mm vid ett centrumavstånd på högst 600 mm. Många bygger tätare, kring 400 mm, för ett stadigare golv som inte fjädrar. Tunnare eller smalare trall kräver alltid tätare reglar.
Vilken NTR-klass ska virket ha?
Använd NTR A för virke i eller nära markkontakt och för bärande delar som är svåra att byta, exempelvis stolpar och lågt sittande bärlinor. NTR AB används för virke ovan mark utan direkt markkontakt, som trall och högt sittande reglar. Allt virke i ett altanbjälklag utomhus ska vara tryckimpregnerat konstruktionsvirke.
Behöver jag bygglov för altanen?
En låg altan nära huset är ofta bygglovsbefriad. Inom detaljplan krävs bygglov om altanen blir högre än 1,8 meter över marken och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller högre än 1,2 meter och placeras längre bort än så. Reglerna kan skärpas lokalt, så stäm alltid av med din kommun.
Bygga själv eller anlita snickare?
Har du vana och tid är ett altanbjälklag fullt görbart på egen hand, särskilt med riktvärdena ovan och ett dimensioneringsprogram som stöd. Men spännvidder, plintdjup och ett golv som inte svajar är moment där fel kostar i efterhand. Känner du dig osäker är det klokt att anlita en hantverkare för altanbygget – antingen för hela jobbet eller för stommen medan du själv tar trall och målning. Vill du först ha en känsla för arbetskostnaden hittar du riktpriser i vår prisguide för snickare.
Redo att bygga din altan?
Beskriv projektet en gång och få kostnadsfria offerter från snickare nära dig.
Begär offert nu