Tre material, tre olika tankesätt
Det finns inget material som är bäst för alla. Vad du bör välja beror på hur mycket du vill lägga från början, hur mycket underhåll du orkar med och vilket uttryck du vill ha. Grovt förenklat kan du tänka så här:
- Tryckimpregnerad furu – billigast att köpa in, bra rötskydd och förlåtande att jobba med. Furan är behandlad med ett kopparbaserat medel och bör oljas för att hållas snygg.
- Kärnfuru – obehandlad furu med hög andel tät kärnved som av naturen står emot fukt och röta. Helt giftfritt och miljövänligt, med ett rustikt uttryck. Grånar vackert silvergrått om du lämnar den obehandlad.
- Komposittrall – en blandning av träfiber och plast som varken ruttnar, splittrar eller grånar. Dyrast i inköp men nästan helt underhållsfri.
Pris: vad kostar trallen per kvadratmeter?
Materialvalet styr en stor del av budgeten. Tryckimpregnerat är billigast, kärnfuru ligger en bit högre och komposit är klart dyrast – bortsett från tropiska träslag är komposit ofta flera gånger dyrare än impregnerad furu. Tänk på att priserna nedan bara gäller själva trallvirket. Till det kommer reglar, infästning och eventuellt arbete.
| Material | Ungefärligt pris (kr/m²) | Underhåll | Livslängd |
|---|---|---|---|
| Tryckimpregnerad furu | 150–400 | Bör oljas, annars grånar den | Cirka 20–25 år |
| Kärnfuru (obehandlad) | 300–600 | Lågt, kan oljas för färgens skull | 20 år eller mer |
| Komposittrall | 350–1 200 | Sopa och spola, ingen oljning | 25 år och uppåt |
Lägg därtill reglar och underkonstruktion på ungefär 100–300 kr/m². Anlitar du någon för läggningen brukar arbetet landa runt 500–900 kr/m². Mer om vad hela jobbet går loss på hittar du i vår prisguide för snickare. Tänk också på att du kan dra av 30 procent av arbetskostnaden med ROT, upp till 50 000 kronor per person och år – avdraget gäller bara arbetet, inte materialet (källa: Skatteverket).
Tryckimpregnerat: tryggt och billigt
Tryckimpregnerad furu är det överlägset vanligaste trallvirket, och med rätta. Det är billigt, lätt att få tag på och behandlat så att det står emot röta i upp mot 25 år. Virket är klassat enligt NTR: använd NTR A till reglar och annat med markkontakt och NTR AB till själva trallen ovan mark. Baksidan är att impregneringen innehåller kemikalier, och att furan grånar om du inte oljar den ungefär en gång om året.
Vill du läsa mer om hur impregneringen fungerar och vilken klass du ska välja har vi en egen genomgång av tryckimpregnerat virke.
Kärnfuru: det giftfria mellanalternativet
Kärnfuru är furu där man bara använt den täta, mörka kärnveden i mitten av stocken. Den veden har naturligt bättre motstånd mot fukt och röta än den yttre splintveden, vilket gör att trallen klarar väder och vind utan kemisk impregnering. Det gör kärnfuru till ett bra val för dig som vill slippa gifter men ändå ha en levande träyta.
Det finns två saker att hålla i minnet. Eftersom bara kärnveden duger blir långa längder svårare att få fram, och priset blir därför högre än för vanlig impregnerad furu. Och eftersom virket är helt obehandlat kan det få mer påväxt av mögel och alger än impregnerat trä. Lämnar du trallen obehandlad antar den med tiden en silvergrå ton av solens UV-ljus – många tycker det är snyggt, men vill du behålla den varmare träfärgen får du olja den.
Komposit: nära nog underhållsfritt
Komposittrall är gjord av träfiber och plast, ofta till stor del av återvunnet material. Resultatet är en bräda som varken ruttnar, splittrar eller grånar och som behåller sin färg år efter år. Du slipper oljan helt och klarar dig med att sopa och spola då och då. Det är förklaringen till att komposit, trall och kärnfuru ofta jämförs sida vid sida av just den som är trött på årligt underhåll.
Tänk på: Komposit blir varmare i solen än trä, särskilt i mörka färger som antracit. Ska barfota fötter och barn springa på altanen en het sommardag kan en ljusare nyans – eller trä – vara skönare. Komposit går inte heller att slipa om den blir repad.
Komposit rör sig dessutom mer än trä med temperaturen, så den ställer hårdare krav på underkonstruktionen. Lägg reglarna tätare än för trätrall, ofta runt 30–40 cm mellan dem, så att brädorna inte böjer sig.
Så här väljer du – steg för steg
- Sätt en budget. Vill du bygga billigt är tryckimpregnerat svårslaget. Har du råd att lägga mer och vill slippa underhåll lutar det mot komposit.
- Bestäm dig om underhåll. Klarar du att olja trallen en gång om året? Då är trä utmärkt. Vill du inte tänka på det alls väljer du komposit.
- Väg in miljön. Vill du undvika kemikalier är kärnfuru det naturliga valet, eftersom den är helt obehandlad.
- Tänk på utseendet. Trä lever, ändrar färg och åldras. Komposit ser likadant ut hela tiden. Båda finns i flera nyanser.
- Anpassa underkonstruktionen. Komposit kräver tätare reglar än trä – planera in det redan från start.
Få offert på altanbygge
Hellre låta en snickare göra jobbet? Då slipper du både materialinköp och tunga lyft, och du får ROT-avdrag på arbetet. Beskriv altanen så får du in jämförbara offerter:
Läggning: detta gäller oavsett material
Oavsett vad du väljer finns några grundregler. Lämna en springa på cirka 2–3 mm mellan brädorna så att vattnet kan rinna undan och virket får plats att röra sig. Anpassa skruven efter tjockleken – 22 mm trall vill ha ungefär 4,2×42 mm, 28 mm cirka 4,2×55 mm och 34 mm runt 4,8×75 mm skruv. Vid hav, pool eller utsatt läge är rostfri A4-skruv alltid ett tryggt val. En djupare genomgång av momenten finns i guiden om att lägga trall.
Behövs bygglov?
För en marknära altan slipper du oftast bygglov. Enligt Boverket krävs bygglov först om altanen byggs i anslutning till huset, närmare än 3,6 meter, och får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter. Bygger du lågt och nära huset är du normalt fri. Eftersom reglerna kan skilja sig inom detaljplan bör du alltid stämma av med kommunens bygglovsenhet innan du sätter spaden i marken.
Tips: Köp hellre lite för mycket virke än för lite. Trall, särskilt kärnfuru, kan variera mellan leveranser, och att komplettera senare ger ofta en synlig färgskillnad. Räkna med ungefär 6,9 löpmeter trall per kvadratmeter med 120 mm breda brädor.
Vanliga frågor
Vilket trallvirke är billigast?
Tryckimpregnerad furu är nästan alltid det billigaste alternativet, ofta kring 150–400 kronor per kvadratmeter för virket. Kärnfuru ligger en bit högre och komposit är dyrast, ibland flera gånger så dyrt som impregnerat.
Blir komposittrall varm i solen?
Ja, komposit blir varmare än trätrall i direkt solljus eftersom den innehåller plast. Mörka färger som antracit blir varmast. Vill du gå barfota på altanen en het dag kan en ljusare nyans eller trä vara skönare under fötterna.
Måste man behandla kärnfuru?
Nej, kärnfuru klarar sig utan behandling tack vare den täta kärnveden. Lämnad obehandlad grånar den silvergrått av solens UV-ljus. Vill du behålla den varmare träfärgen oljar du trallen, gärna en gång om året.
Behöver jag bygglov för att bygga altan med trall?
En marknära altan kräver oftast inget bygglov. Enligt Boverket behövs det först om altanen byggs inom 3,6 meter från huset och blir högre än 1,8 meter över marken. Reglerna kan skilja sig inom detaljplan, så kontrollera med din kommun.
Är du sugen på att bygga själv men osäker på sista biten, kan det löna sig att anlita en snickare för altanbygget och bara köpa loss arbetet du inte hinner med.